Beskrivning: Motivet har tagits på en nybyggt grund i Stockholm. Anledningen till att jag började fundera på stenkistan var att den nygjutna platta på mark torkade inte i den takt man kan förvänta sig . Efter 4 veckor var mättnadsgraden i porer på betongplatta fortfarande 100% RF. Jag anade att grunden fungerade som en vattenmagasin då stenkistan inte förmådde att infiltrera dagvatten och regnvatten. Jag kollade upp i fördelningsbrunnen och konstaterade att vattennivån i den var i samma höjd som underkant platta då fattade jag beslut att kalla på entreprenören. Så snart grävmaskinen schaktade ett dike nära fördelningsbrunnen och öppnade hål för vatten rusade iväg ett antal kubik meter vatten dels från grunden och dels från stenkistan. Vattenet avleddes till ett breddningsdike mot gatan. Att anordna en stenkista är inte bara att gräva en grop i leran och fylla den med sten, en stenkista som inte har en tillräcklig infiltrationsförmåga kan vara en svåruptäckt fuktkälla för huset. Efter att vattnet släptes ut sjönk fukthalten i plattan. Stenkistan hade i praktiken ingen funktion, se för övrigt teoridelen.

Statik:

Fuktmekanik: Lerans permeabilitet ( vattengenomsläplighet) är mycket, mycket lågt , storlekksordning några liter/dygn/m2. Vid dimensionerande regn kan över 150 m2 takyta och angränsande tomtyta falla c:a 2 000 liter vatten på en kvart. Vad händer då när den täta stenkistan bli full? Jo, vattnet backas upp genom inkommande ledningar och fyler grunden via dräneringsledningar som fungerar lika bra för infiltration som dränering och huset står under vatten.

Konsekvensutredning:

1.Byggnaden kan få sättning

2.Byggnaden kan bli fuktskadat, svamp och mögel kan växa inomhus i anslutning till trä.

3. Hälsorisker är uppenbara

En viktig sak för fackmannen. Glöm inte att LOD enligt BBR 94 är inte samma sak som stenkista, många nämligen tror det.

4. Energiförluster kan bli aktuella.