På bilden ovan ställde sig en av grannar på bondens mark och skrek. Här gäller det allemansrätten. Grannen vill använda marken som sin egen tomt. Är det så man tänkte sig allemansrätten? Den här grannen motverkar allemansrätten.
Allemansrätten: I en av Sveriges grundlaggar har allemansrätten definieras enligt följande:, "Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten". regeringsformen (RF): Lagen som i praktiken styr allemansrätten behandlas i 2 och 7 kap. miljöbalken: Om allemansrätten skriver Miljöbalken följande:: "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den" (kap 7, 1 §). Regler och praxis för nyttjande av allemansrätten förtydligas på Naturvårdsverkets sida , se Naturvårdsverket.
Allemansrättens har dock starka begränsningar. Allmänheten får inte ta sig sådana friheter att markägaren och andra fastighetens invånare tillfogas nämnvärd olägenhet eller skada. Som exempel får allmänheten tillträde till en brygga men under förutsättning att bryggans ägare inte för tillfälle använder bryggan och bli störd. På samma sätt kan markägaren nyttja delar av sin fastighet till rekreation och vistas på egen mark i syfte att grilla eller tälta. Uppstår det i sådant läge konflikt mellan markägaren och "inkräktaren" får någon ge vika, och i enlighet med ovannämnda principer blir det allmänheten som måste avlägsna sig. .
Planteringar för jordbrukets ändamål: Oavsett planteringens läge omfattas det ej av allemansrätten. Är plantering känslig för skadegörelse får det dessutom omgärdas med stängsel. Enl. brottsbalken är det förbjudet att ta vägen genom planteringar oavsett skaderisken.. I lagen finns det inga uttalade ekonomiska gränser för planteringar. Definitionsmässigt är det "nyttoväxter" för jordbrukets ändamål. Det har ingen betydelse om planteringar är 1 månad eller 10 år gamla.
Pågående arbete: Markägaren som utför arbete på sin fastighet där allemansrätten gäller får ej störas. Det kan handla om skötsel av skogen eller mark han äger. På begäran av markägaren ska allmänheten avlägsna sig och återkomma för utövande av allemansrätten vid en annan tidpunkt. I annat fall skulle man tillfoga markägaren en ekonomisk förlust då denne i lugn och inte kan fullfölja sitt arbete.
Vad får man inte göra i enlighet med allemansrätten: Man får inte förändra markägarens egendom på sådant sätt att markägaren kan lida skada, plocka grenar, flytta stenar, klippa upp stigar eller röja skogen för bättre utsikt eller tillgång till strandlinjen. Det tillhör inte allemansrätten.
Lagens företräde: där lagen kolliderar med allemansrättens principer är det lagen som har tolkningsföreträde. Som exempel Brottsbalkens 12kap 4 § som säger att man inte får beträda planteringar är viktigare än allmänhetens rätt att fritt ströva i samma område. På samma sätt gäller det att avhålla sig från tomter, , hemfridszoner mm. Allemansrätten är i detta avseende många gånger missförstått och det inte bara av allmänheten men även av tjänstemän på diverse myndigheter som hellre dömer än friar en markägare till fördel för allmänheten eller rentav illvilliga grannar som åberopar allemansrätten för att vinna fördelar. Att använda allemansrätten som en anledning till att nyttja grannens egendom är en vanlig orsak till diverse tvister. Detta missbruk naggar ordentligt i kanten markägarnas inställning till allemansrätten. Allmänheten blir således lidande av att enskilda missbrukar allemansrättens principer i andra syfte än de som avses i allemansrätten.
Somliga grannar uppfattar allemansrätten som den här mannen som utropar. Här får jag vara , Här gäller allemansrätten. Är det så det var tänkt ?
På bilden ovan ställde sig en av grannar på bondens mark och skrek. Här gäller det allemansrätten. Grannen vill använda marken som sin egen tomt. Är det så man tänkte sig allemansrätten? Den här grannen motverkar allemansrätten. |
|
Ansvarig för KA bibliotek är civiling. Lukasz Stanislawski
e-post
Senaste revidering 2009-10-23