Allemansrätten: år 2010 i ett civiliserat samhälle.
På en webbsida kan man läsa följande: se http://www.backpacking.se/ReadArticle.asp?ArticleId=781
|
Av Indiens över en miljard invånare tillhör de flesta hinduismen. För hinduer är kon ett heligt djur, och att se en ko gå på en gata i en indisk storstad är igen ovanlighet, tvärtom. Julia har skrivit en artikel om kons roll i Indien och varför den fått den status den har. |
Detta låter i våra öron en aning fanatiskt och ålderdomligt. Heligheter tillhör inte ett rättsamhälle där förhållandet mellan medborgarna regleras med genomtänkta lagar som beslutas av folkvalda församlingar. Sverige är ett modernt demokratiskt samhälle men ack kunde texten ovan lätt bytas ut mot följande text:
Sveriges heliga allemansrätt
 |
Av Sveriges 9 miljoner invånare tillhör de flesta protestantismen. För Svenskar är allemansrätten en helig sedvänja, och att se grannar gå på markägarnas ägor, röja obekväma växter och störa ägarna i ett svenskt landskap är ingen ovanlighet, tvärtom. |
Förord:
Vad är det som egentligen skiljer de här länders helgedomar ? Egentligen inte mycket. Båda helgedomar finner vi i demokratiska system där lag och ordning ska skilja mellan gott och ont, där olika människors viljor jämkas av lagen men med vissa undantag. Helgedomar omfattas ej av lagen. De finns där bara och människor får bäst tvista med varandra om deras betydelse. Allemansrätten i Sverige är ingen lag. När en lag som reglerar viktig funktion i samhället, tex äganderätten saknas då uppstår det laglöshet på det område. Som kor i Indien promenerar i en gatuförsäljarens grönsaksstånd och äter upp hans egendom , så kan även grannar i Sverige gå på lantbrukarens mark och okontrollerat använda den, förstöra och störa denne och i värsta fall dra denne i konkurs. Visst säger myndigheter i Indien att kor får inte göra det, likväl gör de det utan straff eftersom de är heliga. I Sverige säger naturvårdsverket samma ska. Klart får allmänheten inte förstöra lantbrukarens egendom men i praktiken hur ska lantbrukaren skydda det ? Han får inte ens sätta upp en kamera som bevakar egendomen. För då störs heliga allemansrätten . Inte ens polis rycker ut när lantbrukaren ringer att någon klippt upp staket och gjort intrång i bondens plantering. Jo, heliga Svenska kor, kan fritt i enlighet med helgedomens rättigheter härja fritt ostraffbart på bekostnad av lantbrukare och markägare. När detta händer då får man bara svar från alla instanser. " Det kan vi inte göra något åt" eller, så är det, "anmäl till Polisen". Polisen tar emot anmälan och svarar " Brott kan ej bestyrkas. Allemansrätten ger fritt spel för lokala tjänstemän att regera utan lagstiftning, ge dispenser eller ej, beror på vem man känner , vem man vill gynna. Med detta förord kan Ni vidare läsa om fakta i allemansrätten . gå gärna på Naturvårdsverkets hemsida och läs rapporter av hjälplösa professorer som inte vet hur man ska hantera rättsäkerhet. våra helgedomar får man inte ifrågasätta eftersom då skulle man lätt hamna på kättarens bål som antänds med blåslampa. Skenheliga rättegångar hålls av Länsstyrelser som funderar om bonden odlingar är lagliga eller ej. Och man skryter att " det unika" allemansrätten. i Sverige. Snälla allmänheten. jag har rest i Europa i öst och väst och finner mig fri på stränder och i gränder. Ingen någonsin har begränsat min frihet att beträda mark och skog. Det unika i Sverige är att det är oreglerat och laglöst. I andra länder är det lika fritt men klarare reglerat, vad man får och inte får. Här pratar man om "allmän hänsyn", "inte störa bonden", vara och inte förstöra. Luddiga begrepp som leder till eviga strider och straffrihet. Det är det som är unikt för Sverige. Inget annat.
Allemansrätt:
I en av Sveriges grundlaggar har allemansrätten definieras enligt följande:, "Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten". regeringsformen (RF): Lagen som i praktiken styr allemansrätten behandlas i 2 och 7 kap. miljöbalken: Om allemansrätten skriver Miljöbalken följande:: "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den" (kap 7, 1 §). Regler och praxis för nyttjande av allemansrätten förtydligas på Naturvårdsverkets sida , se Naturvårdsverket.
Allemansrättens har dock starka begränsningar. Allmänheten får inte ta sig sådana friheter att markägaren och andra fastighetens invånare tillfogas nämnvärd olägenhet eller skada. Som exempel får allmänheten tillträde till en brygga men under förutsättning att bryggans ägare inte för tillfälle använder bryggan och bli störd. På samma sätt kan markägaren nyttja delar av sin fastighet till rekreation och vistas på egen mark i syfte att grilla eller tälta. Uppstår det i sådant läge konflikt mellan markägaren och "inkräktaren" får någon ge vika, och i enlighet med ovannämnda principer blir det allmänheten som måste avlägsna sig. .
Planteringar för jordbrukets ändamål: Oavsett planteringens läge omfattas det ej av allemansrätten. Är plantering känslig för skadegörelse får det dessutom omgärdas med stängsel. Enl. brottsbalken är det förbjudet att ta vägen genom planteringar oavsett skaderisken.. I lagen finns det inga uttalade ekonomiska gränser för planteringar. Definitionsmässigt är det "nyttoväxter" för jordbrukets ändamål. Det har ingen betydelse om planteringar är 1 månad eller 10 år gamla.
Pågående arbete: Markägaren som utför arbete på sin fastighet där allemansrätten gäller får ej störas. Det kan handla om skötsel av skogen eller mark han äger. På begäran av markägaren ska allmänheten avlägsna sig och återkomma för utövande av allemansrätten vid en annan tidpunkt. I annat fall skulle man tillfoga markägaren en ekonomisk förlust då denne i lugn och inte kan fullfölja sitt arbete.
Vad får man inte göra i enlighet med allemansrätten: Man får inte förändra markägarens egendom på sådant sätt att markägaren kan lida skada, plocka grenar, flytta stenar, klippa upp stigar eller röja skogen för bättre utsikt eller tillgång till strandlinjen. Det tillhör inte allemansrätten.
Lagens företräde: där lagen kolliderar med allemansrättens principer är det lagen som har tolkningsföreträde. Som exempel Brottsbalkens 12kap 4 § som säger att man inte får beträda planteringar är viktigare än allmänhetens rätt att fritt ströva i samma område. På samma sätt gäller det att avhålla sig från tomter, , hemfridszoner mm. Allemansrätten är i detta avseende många gånger missförstått och det inte bara av allmänheten men även av tjänstemän på diverse myndigheter som hellre dömer än friar en markägare till fördel för allmänheten eller rentav illvilliga grannar som åberopar allemansrätten för att vinna fördelar. Att använda allemansrätten som en anledning till att nyttja grannens egendom är en vanlig orsak till diverse tvister. Detta missbruk naggar ordentligt i kanten markägarnas inställning till allemansrätten. Allmänheten blir således lidande av att enskilda missbrukar allemansrättens principer i andra syfte än de som avses i allemansrätten.
Somliga grannar uppfattar allemansrätten som den här mannen som utropar. Här får jag vara , Här gäller allemansrätten. Är det så det var tänkt ?
 På bilden ovan ställde sig en av grannar på bondens mark och skrek. Här gäller det allemansrätten. Grannen vill använda marken som sin egen tomt. Är det så man tänkte sig allemansrätten? Den här grannen motverkar allemansrätten. |
|
Ansvarig för KA bibliotek är civiling. Lukasz Stanislawski
e-post
Senaste revidering 2009-10-23
